KLASSIFICERING

Klassificering inom friidrott

För att kunna träna parafriidrott behöver du inte tänka på klassificering alls, men om du vill börja tävla kan det vara en fördel. Hur du klassificerar dig kan du läsa längre ner. Utan klassificering är det svårare att tävla på helt lika villkor, men inte omöjligt. Målet med klassificering är att funktionsnedsättningen ska ha minsta möjliga påverkan på resultaten vid tävlingar, och för att tävla vid nationella tävlingar såsom SM behövs en klassificering.

På denna sida har vi samlat filmer, länkar och tillräckligt med relevant information för att du ska få en så tydlig bild som möjligt av vad klassificering är för något.

Så funkar klassificering. Video från Sveriges Paralympiska Kommitté.

Vad innebär klassificering?

Med klassificering menas att den aktiva får sin funktionsnedsättning bedömd utifrån friidrottens och grenens karaktär, vilket är anledningen till att klassningen i stor utsträckning baseras på funktion snarare än diagnos. Detta är en förutsättning för att aktiva ska kunna tävla på rättvisa villkor. Det är inget nytt att dela in utövare i olika klasser, vi gör det hela tiden inom friidrotten utifrån kön och ålder för att skapa så rättvisa tävlingar som möjligt.

Utmaningen med klassificeringen inom parafriidrotten är att hitta en balans mellan rättvisa tävlingar och utmanande startfält. Skapas det ett system med för få klasser blir det orättvisa tävlingar som missgynnar aktiva med svårare funktionsnedsättningar samtidigt som för många klasser medför för liten konkurrens med risken att det inte stimulerar till ger tillräckligt stimulerande tävlingar. 

I Sverige har vi valt att utöver tävlingsklasserna ha en klass som kallas för Öppen klass. Denna används för alla inom parafriidrotten upp till och med 14 år. Vid 15 års ålder kan du klassificera dig för någon av våra tävlingsklasser, i och med att öppen klass inte är en officiell tävlingsklass. Öppen klass möjliggör tävling utan klassificering och därmed en chans att få tävla utan att först behöva bli bedömd på sin funktionsnedsättning, för att se om tävling och friidrott är något man tycker är kul. Inom denna klass görs en bredare indelning utifrån de tre typerna av funktionsnedsättning som parafriidrotten inom Svensk Friidrott består av, läs mer om dessa längre ner. Som aktiv kan du såklart tävla i öppen klass genom hela livet om det passar dig bäst. Öppen klass underlättar också för föreningar att arrangera tävlingar. Ladda ner Svensk Friidrotts klassningssystem nedan:

• Svensk Friidrotts klassificeringssystem

Internationell klassificering

Internationellt finns det betydligt fler klasser, vilket gör att friidrottare kan tävla på lika villkor men också att det ibland kan kännas svårt att följa och förstå. För den som gillar friidrott som innebär det fler tävlingar och ännu fler spännande dueller. Vad sägs om att vid senaste paralympiska spelen kunde du som publik se över 30 stycken 100m finaler?

• Läs mer om internationell klassificering här: World Para Athletics Classification
• Lär dig mer om internationella klasser här: Paralympics Classification

Regelverk för klassificering

Internationella Paralympiska Kommittén (IPC) har tagit fram regelverket för klassificering, The Classification Code, som beskriver vilka typer av nedsättningar som är godkända enligt följande:

Rörelsenedsättningar (R)

1. Kortväxthet
2. Hypertoni – Muskelspänningar
3. Nedsatt muskelstyrka
4. Nedsatt rörelseomfång – Ledstelhet
5. Amputation/Dysmeli – Missbildningar
6. Ataxi – Skakningar
7. Athetos – Motoriska svårigheter
8. Benlängdsskillnad

Synnedsättning (S)

Graden av synnedsättning som enligt International Blind Sports Association (IBSA) är giltiga är: idrottare med ingen ljusperception dvs helt blinda, eller idrottare med nedsatt synskärpa (<0.10), eller kraftig synfältsinskränkning.

Intellektuell funktionsnedsättning (I)

I enlighet med WHO:s definition ingår idrottare med IQ under 75 samt brister i minst 2 adaptiva förmågor. De internationella organisationerna Virtus och Special Olympics har klassificeringssystem som har motsvarande klass, vilket innebär att dessa idrottare även kan tävla internationellt.

Klassificering av parafriidrottare

För att kunna tävla vid nationella mästerskap, så som SM, behöver utövare få sin funktionsnedsättning bedömd. Hur denna process går till finns läsa längre ner på denna sida.

Tidigare nationellt klassificerade utövare behöver inte klassificera sig på nytt/årligen. 

Här följer steg för steg för hur du blir klassificerad:

1. Skicka in medicinskt kort till klassificeringar@friidrott.se
   - Medicinskt kort rörelsenedsättning
   - Medicinskt kort synnedsättning
   - Medicinskt kort intellektuell funktionsnedsättning
   
   
2. Skicka kopia till anna.hojer@friidrott.se och informera om att du vill bli klassificerad.
   
3. Du får en nationell klass. Beskedet får du via mail. Idrottare kan bli kallade till klassificering i samband med tävling.
   
   
4. Lista över nationellt klassificerade inom Svensk Friidrott publiceras med namn, förening och klass på friidrott.se.

Det finns flera underliggande hälsotillstånd som kan leda till ovannämnd definition men som enligt IPC inte räknas som giltiga inom klassificering för parafriidrotten. Exempel på dessa är smärta, trötthet, överrörlighet, hörselnedsättning, och NPF-diagnoser. Dessa tillstånd kan självklart definieras som funktionsnedsättningar i andra sammanhang men faller utanför definitionsgränserna som IPC har antagit för parafriidrotten.

Klassindelning i parafriidrott

En tumregel för klassindelning är ju lägre siffra desto gravare funktionsnedsättning. Som exempel har en friidrottare i klassen S-11 svårare synnedsättning än jämförelsevis en friidrottare i klassen S-12/S-13. 

Klassning för idrottare med rörelsenedsättning är i stort sett baserad på funktion och skiljer sig från gren till gren, medan idrott för personer med synskada alltjämt använder olika synskadegränser som mått. För idrottare med intellektuell funktionsnedsättning finns ingen uppdelning i klasser.