Ordförande Johan Storåkers: ”Rörelsen har alltid rätt”

Svenska friidrottsförbundets ordförande Johan Storåkers skriver i sin maj-krönika om den mötesstruktur och de beslut som fattas under året och som för arbetet inom rörelsen framåt. Finns det anledning att utveckla den strukturen, och i så fall hur?

Svensk Friidrott är en demokratisk folkrörelse som vi bygger tillsammans. Det är inget företag eller myndighet med ett top-down perspektiv. Makten utgår från medlemmarna som i grunden är föreningarna. Sedan stöttar distriktsförbund och den nationella förbundsorganisationen föreningsverksamheten samt tar ansvar direkt för ett urval av övergripande åtaganden.

Svenska Friidrottsförbundets årsmöte är rörelsens högsta organ. För mig som ordförande i det nationella förbundet finns det inga felaktiga beslut som tas på årsmötet. I vår verksamhet har rörelsen och årsmötets majoritet bland delegaterna alltid rätt. Det är en demokratisk grundsten som alltid är viktig att respektera.

Mötesformer- och inriktning framåt

På den högre organisatoriska nivån arrangerar vi normala år, när vi genomfört fysiska årsmöten, distriktens höstmöten samt friidrottens nationella höstkonferens i november med ett urval av förenings- och distriktsföreträdare som träffar förbundsstyrelsen- och ett antal tjänstepersoner.

Vi behöver vara ödmjuka och alltid se över våra mötesformer- och volym av träffar samt överhuvudtaget de demokratiska samtalen och processen. Det finns emellertid anledning att fråga sig om förbundsstyrelsen- och kansliet ska organisera någon form av ytterligare förankringsprocess, via digitala eller fysiska möten, med olika individer och grupper i vår folkrörelse i början av februari eller någon gång under denna ungefärliga tidsperiod på året.

Anledningen till dessa eventuella framtida möten och tillhörande dialog är för att i god tid före årsmötet kunna diskutera styrelseförslag och motioner med möjlighet till eventuella justeringar. Förbundsstyrelsen kan då få möjlighet att bereda ärendena ytterligare i god tid före slutgiltiga beslut ska tas. Det hindrar inte att vi även fortsätter med webbinarier i anslutning till årsmötesveckan.

Utifrån bland annat den utvärdering som gjordes efter årsmötet 2023 finns det anledning att analysera om årsmöteshelgens informella delar ska kortas eller tas bort till fördel för utskottsmöten/seminarier där aktuella formella ärenden kan diskuteras. På ett liknande sätt som det genomförs på till exempel andra årsmöten inom svenskt folkrörelseliv.

Hör gärna av er till förbundsstyrelsen- och kansliet om hur vi kan förbättra våra större mötens inriktning och den demokratiska processen. I en demokratisk rörelse har vi en mycket angelägen uppgift att lyssna på medlemmarna, så alla kontakter är välkomna!

Snart dags för Riksidrottsmötet

Under sista helgen i maj genomförs Riksidrottsmötet (RIM), svensk idrotts högst beslutande organ, i lärdomsstaden Uppsala. Riksidrottsmötet genomförs vartannat år och det är då medlemsförbunden i Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna samlas för att fatta demokratiska beslut. 

Inför årets RIM finns det anledning att göra några kommentarer om den så kallade svenska idrottsmodellen. I Sverige, och huvudsakligen i alla de nordiska länderna, är idrottsrörelsen uppbyggd som en folkrörelse med föreningarna som rörelsens bas och som till stor del bygger på ett ideellt ledarskap. Idrottsrörelsen som helhet, i likhet som ovan nämnt om Svensk Friidrott, är inget företag eller myndighet med ett ”top-down”-perspektiv.

Nu finns det både bland politiker, offentliga tjänstemän och även vissa idrottsledare en vilja att reglera idrotten ytterligare. Det anser att idrotten inte fullt ut förtjänar de frihetsgrader som vi har idag i förhållande till den offentliga makten, då verksamheten erhåller betydande stöd av skattebetalarnas pengar. Jag, och många andra idrottsledare som tror på den svenska modellen, anser att ovan nämnda debattdeltagare har fel, men har då samtidigt en mycket tydlig idrottspolitisk uppgift att med väl grundade ideologiska argument försvara nuvarande upplägg.

Idrottens kraft

Idrotten är Sveriges största folkrörelse och cirka 3.3 miljoner svenskar är medlem i en idrottsförening. I vårt land finns det ungefär 19 000 föreningar. Att så många människor är medlemmar i idrottsrörelsen i demokratiska föreningar ger verksamheten en bred kraft i samhällsbygget. I tider av ökad polarisering och när landet har betydande demokratiska utmaningar är idrotten en gyllene möjlighet för att bygga broar mellan individer och grupper. En demokratisk och vital folkrörelseverksamhet bidrar till gemenskap och en god möjlighet att bygga vårt fina land tillsammans.

Vi vet sedan länge att forskning visar att fysisk aktivitet och idrott ger bättre hälsa i ett brett perspektiv, både fysiskt och psykiskt. Ett viktigt tillägg bland flera om forskningsempiri är att det finns tydliga belägg för att frivillig föreningsverksamhet bidrar till barns och ungdomars hälsoutveckling, i form av välmående, positiv livskvalitet och hur de kan hantera olika typer av känslor, inklusive motgångar. Kort sagt ger föreningsidrott ofta många positiva effekter för människors bredare vandring på livets stig.  

Fler behöver tänka och samtala mera

Det är viktigt att SISU Idrottsutbildarnas demokratiska bildningsarbete uppvärderas. Den demokratiska skolning som många svenskar får inom idrottsrörelsen är guld värd. Emellertid har vi som är idrottsledare på hög nivå ett ansvar att uppvärdera föreningsutvecklingsverksamheten.

Vi behöver samtidigt se över formerna för bildningsarbetet och hur den kan moderniseras för att attrahera även nya grupper, till exempel ungdomar som lockas av mycket annat i vårt rörliga och snabbt utvecklande samhälle. Vidare är det angeläget att tänka på att många nya svenskar kommer från länder där idrotten inte organiseras i folkrörelseform.

Vikten av idrottsideologisk skolning är viktig i sig, men ger framför allt individer och grupper möjlighet att växa och få större intellektuell frihet. Fler ska tänka och samtala mera!

Johan Storåkers