Annons

Annons

Vintern 1983/1984 fick Sverige sina två första hallar - Solna och Bosön - med permanenta förutsättningar för träning och tävling inomhus.
Under de år som sedan gått har glädjande många nya anläggningar tillkommit så att det i dagsläget finns 30-talet hallar som kan betecknas som permanenta "friidrottshallar", även om inte alla är avsedda exklusivt för friidrott.
Nedan presenteras en översiktlig sammanställning över det aktuella läget. Listan begränsar sig till "kompletta" hallar, dvs sådana som har förutsättningar för alla gängse inomhusgrenar inkl rundbanelöpning och kulstötning.

Sammanställningen redovisar rundbanans utformning samt vilken typ av kula (M = metall, G = gummi) som normalt används.

Informationen bygger på material ursprungligen sammanställt av Sven-Olof Borg, vilket kompletterats och uppdaterats med hjälp av främst Rickard Bryborn.

Om rundbanor

Till skillnad från utomhus där rundbanan på de flesta arenor har i stort sett samma utformning med en varvlängd på 400m, radie runt 35-36 meter, banbredd 1.22 m och ingen dosering är variationerna inomhus ganska stora. Även banor som har standarden 200m som varvlängd kan ha mycket varierade kurvradier och därmed också mycket varierande dosering - plus att banbredden kan skilja sig åt.

I vår redovisning nedan (där årtalet normalt anger när den första tävlingen genomfördes i hallen) har vi därför strävat efter att specificera alla dessa värden enl följande:

varv = varvlängd
radie = kurvradie
dos = dosering
bredd = banbredd
antal = antal banor

Anm: Den kurvradie som anges är halva avståndet mellan rakorna. I vissa arenor är kurvorna inte exakta halvcirklar med dessa radier utan har - bland annat på grund av anpassning till befintligt utrymme – en något annorlunda utformning, så kallade övergångskurvor.

Rundbana 200m med doserade kurvor

Ort Hall År varv radie dos bredd antal kula
      m m gr m   typ
PERMANENTA                
                 
Bollnäs Höghammarhallen 97 200 16.5 8.0 1.00 4 M
Borås Ryahallen 06 200 17.447 10.0 0.90 4  
Eskilstuna 1) MunktellArenan 95 200 19.735 10.3 0.91 3/4 G
Falun Friidrottshallen 98 200 15.0 13.0 1.00 2 G
Gällivare Nya Sporthallen 20 200 16.2 13.0 0.90 4 M
                 
Gävle Omegahallen 17 200 17.85 11.0 1.00 6 M
Göteborg Friidrottens Hus 88 200 16.8 15.0 1.00 4 G
Huddinge Storängshallen 07 200 17.947 10.0 0.90 4 M
Kalmar KIFAB Arena 19 200       4 G
Karlskrona Sunnahallen 02 200 15.866 13.0 0.90 4 G
                 
Karlstad Eva Lisa Holtz Arena 22 200 17.5 11.5 0.90 6 M
Lidingö Bosöhallen 84 200 19.5 12.3 1.00 3 M
Linköping Campushallen 07 200 16.5 13.0 0.90 4 M
Malmö Atleticum 92 200 16.5 13.0 1.00 4 G
Motala Team Sportiahallen 08 200 15.866 13.0 0.90 4 G
                 
Norrköping Stadium Arena 08 200 16.5 13.0 1.00 4 M
Nyköping Rosvallahallen 03 200 17.447 10.0 0.90 4 G
Piteå 10) Pite Energi Arena 14 200 12.74   0.90 4  
Skellefteå 6) Florahallen 20           M
Sollentuna Sollentuna Friidrottshall 16 200 17.5 10.0 0.90 4 M
                 
Sätra (Stockholm) Sätrahallen 98 200 18.42 11.3 0.90 4 M
Södertälje Södertäljehallen 19 200     0.90 4 M
Uddevalla Rimnershallen 11 200 16.579 11.0 0.90 4 G
Umeå Nya Noliahallen 98 200 19.5 11.0 1.00 4 G
Uppsala IFU Arena 16 200 17.5 10.0 0.90 4 M
                 
Varberg Tresteget 17 200 17.85 11.0 0.90 4 G
Västerås Friidrottshallen 00 200 20.453 10.5 0.90 4 M
Växjö Telekonsult Arena 12 200 17.681 11.0 1.00 6 M
Ås (Krokom) 2) Jämtkrafthallen 02 200 13.66 14.0 0.90 2/3 G
Örebro 3) Tybblelundshallen 10 200 17.491 12.0 0.90 4 M
                 
PORTABLA                
                 
Stockholm 5) Globen 90 200 18.738 10.5 0.90 4 G
                 
TIDIGARE                
                 
Örebro 3) Mässhallen 90 200 11.45 14.0 0.90 3 G
Göteborg 4) 8) Scandinavium 13 200 17.0 10.5 0.95 6 M
Skellefteå 6) Kombihallen 93 200 10.5 16.9 0.90 3 G
Karlstad 11) Våxnäshallen 88 200 19.55 13.0 1.00 3 M

Andra typer av rundbana

Ort Hall År varv radie dos bredd antal kula
      m m gr m   typ
PERMANENTA                
                 
Falun Lugnethallen   200 16.5 0 1.00 4 G
Gävle Friidrottscentrum 94 125 6.7 16.0 0.82 2 M
Haparanda Aspen 86 175 15.0   0.92 3  
Helsingborg Olympiahallen 98 180 11.0 18.0 0.90 2 G
Luleå Arcushallen 86 353.87   0 1.22 4 G
                 
Solna 7) Solnahallen 83 163   0   1 G
Växjö Tipshallen 90 376.0   0      
                 
PORTABLA                
                 
Göteborg 8) 4) Scandinavium 72 193.4       4 G
                 
TIDIGARE                
                 
Sundsvall 9) Nordichallen 92 306.66   0 1.10 4  
Piteå 10) Noliahallen 91 180 12.54 12.0 0.90 4 G

Anmärkningar

1) MunktellArenan har också en "extra innerbana" som används på 200m/400m. Varvlängd 194.28 m och radie 18.825 m.

2) Jämtkrafthallen har också en "extra innerbana" som används på 200m/400m. Varvlängd 194.506 m och radie 12.76 m.

3) Mässhallen var i bruk 1990 till våren 2010. Hösten 2010 ersattes den av Tybblelundshallen

4) Till inomhus-EM 2013 byggdes en helt ny portabel rundbana för Scandinavium. Den tidigare banan hade då inte använts i arenan sedan inomhus-EM 1984 (se Anm 7 nedan). Den nya banan kom att användas endast vid inomhus-EM 2013 och såldes sedan 2014 till Karlsruhe (Tyskland).

5) Globens rundbana hade 1990-1995 varvlängden 180 m men förlängdes till 200 m inför inomhus-EM 1996. Senast rundbanan användes var vid Globengalan i februari 2016.

6) Kombihallen, en del av Skellefteå Kraft Arena, användes som friidrottshall från 1993 till 2020. Sedan flyttade friidrotten till då nybyggda Florahallen.

7) Solnahallen hade 1983-2006 rundbana med 180 m varv, 3 st 0.80 m-banor och doserade (13.3 grader) kurvor med 10.94 m radie. Sedan byggdes hallen om enl ovan.

8) Senast de ursprungliga Scandinaviumbanorna användes på plats var inomhus-EM 1984. I mitten på 1990-talet användes de vid inne-SM och inne-Finnkamp i Växjö 1994 och på samma sätt i Borlänge 1996. Sedan har de inte varit i bruk och det är inte känt var - eller ens om - de finns. En ny portabel bana för Scandinavium byggdes för inomhus-EM 2013 (se Anm 4 ovan).

9) Nordichallens rundbana fanns 1992-2003, sedan togs den bort i samband med en ombyggnad.

10) Noliahallen togs ur bruk 2013 och genomgick sedan en fullständig renovering och utbyggnad och öppnades igen 2014 under namnet Skoogs Arena (se ovan). Sedan 2019 används namnet Pite Energi Arena.

11) Våxnäshallen